Den utlovade bilden

Här kommer den utlovade bilden på tekopp och garn.

Tack än en gång Dockmamman!

Det allra roligaste var att detta är en färg jag aldrig skulle ha valt själv. Men den bruna färgen i höstsol blev otroligt vacker. Linn blev så förtjust i garnet, både färg och kvalitet, att nu har jag börjat på en sjal till henne. Passar perfekt till hennes nya klänning.

Idag kom det paket

....från Dockmamman. Jag trodde min tekoppskompis hade övergivit mig, men tekopp och garn blev visst inblandade i en flyttning. Jag antar att flyttningen är överstökad nu och då hade både kopp, garnnystan och choklad tid att åka vidare.

Tack snälla Dockmamman för den vackra koppen och garnet och choklad och kort! Bild kommer senare.

I morgon ska jag åka till Lycksele på utbildning under ett par dagar. Det finns en ganska bra garnaffär där. Det är ju dags för nytt hemlispaket....

Längesedan sist.....

Oj, vad det var längesedan jag skrev något. Men det är som min kollega U sade idag, "Den som ger sig in i ett kaos, den får jobba!" Och så har det varit under en period. VI har mycket att göra, vi omorganiserar och börjar med löneförhandlingar och den löpande verksamheten skall fungera. Nej, jag klagar inte, även om jag ibland känner mig lite trött....Och U, hon levererar många tänkvärda ord som jag säkert får återkomma till.

På stickfronten har det hänt väldigt lite. Vantarna är klara.

Linn är nöjd med dem, men jag är inte alls förtjust i tjocka stickor.

Det här passar mig bättre


Hjertegarn och stickor 2,5. Mönstret är Helene Wallins Neonsockar som jag hittade på hennes blogg En till stickblog. Fortfarande får jag inte länkningen att fungera.
Jag har provstickat en sjal också, men kom fram till att mönster och färg inte passade ihop. Skall ge mig ut i cyberrymden och leta nya sjalmönster. Kanske finns något på Sticka.org

Min hemliga vän har lämnat små kommentarer till mig. Jag är jättespänd på vad hon hittat på. Och på vad som har hänt, det framkommer nämligen i kommentaren att något kom emellan....Bläddrade runt och uteslöt några tänkbara hemlisar....Men tekoppskompisen lyser med sin frånvaro.

Stickor nr 9

...är inte något för mig. De är obekväma att sticka med, men det går fort. Garnet heter Eskimå och kommer från Garnstudio.

För övrigt retar jag mig idag på små män i stora kostymer.

Nya inköp

I mitt jobb händer då och då att jag åker iväg på kurser eller konferenser till någon stad där det finns bra garnaffäre. En sådan resa har jag varit på under onsdag - torsdag.


Sockar av det röda Hjertegarnet, vantar av den mörkgrå Eskimo. Sarek köpte jag för att det såg så spännande ut. Det blir nog ett par vantar av det. Och så har jag handlat hemlisar....

Efter mitt förra inlägg så insåg jag att jag ligger i lä vad gäller påbörjade arbeten. Vilken bra ursäkt för att börja på massor av projekt. Det finns inget roligare än att sätta stickorna i ett nytt projekt eller nålen i ett nytt broderi. Jo, kanske, men man kan inte jämföra allt.

Det har ändå blivit färdigt en del.



Två nystan Regia behövdes till ett par stora damsockar och av det som blev över blev det sockar till någon bebis eller docka.
En fördel med att bo i glesbygd och ha långa avstånd är att det blir mycket bilåkning. Man hinner sticka en hel del då. Dessa sockar är stickade under bilåkning. Ja, jag hade chaufför. Nu när det blir höst och mörkt blir det tyvärr inte någon stickning i bilen.

Jag är i gott sällskap!

När jag surfade runt bland stickbloggarna upptäckte jag att många, liksom jag, har en hel del oavslutade stickningar. Jag trodde jag var ensam. Att alla andra sysslar med en sak i taget, gör en sak färdigt innan de köper garn till nästa projekt.

Tänk vad jag hade fel. Jag är i gott sällskap!

Jag har
* En tröja som saknar ärmar. Blir inte klar för garnet känns så syntetitsk.
* En halsduk i alpacka med pärlor. Kommer att bli klar snart!
* Ett par sockar i dimgrön alpacka som jag inte riktigt vet vad jag tycker om. Kanske bär det mig emot eftersom jag vet att alpacka inte är så slitstarkt.
* En virkad tröja av rutor i Bomull-Lin. Den är urtråkig. Jag behöver 56 likadana rutor till själva tröjan. Ärmarna görs i luftmaskor och stolpar. Nu är det 12 rutor kvar och sedan skall de virkas ihop. För att inte tala om alla trådar som ska fästas.

Det låter väl inte så farligt? Eller?

Nu har jag inte talat om hur många broderier jag har på gång. Jag skulle tro att jag måste leva tills jag är sådär 100 år för att göra klart allt. Om jag dessutom tar med alla mönster jag sparat för att jag vill göra dem. Ja, jag kommer att bli världens äldsta kvinna tillsammans med många systrar med samma last!

Hösten är här

Nu börjar det bli höst hos oss. Visst känns det vemodigt att det inte blev mer av den här sommaren. Vi hade behövt mer sol och värme, men det kanske blir nästa år. Nu kanske det blir mer tid att pyssla inomhus.